Loading...
HundaktiveringVardagsliv

Köp av ny cykel

Igår gjorde jag någonting mycket spontant. Jag fick ju en ny cykel när jag fyllde år i fjol, en snabb sportcykel men den är kvar på landet. Jag njöt verkligen av att cykla på landet och särskilt då cykeln var så pass mycket mer sportig än min tidigare klassiska treväxlade damcykel.  Som det ser ut just nu ska vi vara kvar i stan större delen av sommaren, och om snön någon gång försvinner ifrån vägbanorna vill jag så fort som möjligt komma igång med att cykla. Dock är det betydligt mer backar här, och när jag har cyklat med min man har jag ständigt halkat efter för att han haft så många växlar och jag för få.

Mycket spontant igår så inhandlade jag därför en cykel, på nätet. Jag såg nämligen att cykelaffären hade samma märke som den underbara cykel jag svävade fram på i somras. Så jag skred till verket och den kommer att levereras hem. Redo att tas fram så fort snön smält undan och gruset på vägarna sopats bort. Den har 24 växlar! Hej Nackareservatet här kommer jag! Cykelväskor har jag, men ingen hjälm för den är också på landet. Men jag såg att det var rea på cykelhjälmar här och det är det minsta bekymret. När jag letade efter cykelhjälmar hittade jag något så häftigt att jag inser hur snabbt utvecklingen går framåt. Det finns alltså cykelhjälmar med inbyggd belysning och bluetooth-högtalare. Lamporna kan blinka för att signalera vart jag är på väg så jag slipper sträcka ut en hand. Och man kan prata med sin cykelpartner genom walkie talkie-funktion. Det här känns som ett smart hjälpmedel när man bor i en storstad.

Jag är en sådan cykelnörd att jag till och med har vadderade cykelbyxor så att jag inte får ont i rumpan efter en längre tur. På landet märkte vi att min stora hund Doris var sprudlande glad över att få cykla. Hon kunde springa lös fot bredvid cykeln och hon älskade att springa kolossalt snabbt. Dock är det tveksamt om jag hittar tillräckligt ensliga vägar i Storstockholm för att jag ska våga cykla med henne lös. Det är en bättre aktivitet på landet med nästan obefintlig trafik.

Förra året köpte jag en springer till cykeln och den är ju enormt bra även när man har en stor och tung hund som jag. Möjligen kan vi ta bilen till Djurgården och låta Doris springa där intill cykeln men tryggt förankrad med en springer. Det är en jättebra motion för en vovve, det gäller bara att hitta vägar utan alltför mycket hundmöten. Att cykla inne i Hammarby Sjöstad med Doris med allt vad det innebär är nog ingenting jag är modig nog att ge mig på.

Nu ser jag iallafall fram emot våren lite mer när jag har en kommande aktivitet att se fram emot. Det jag saknar är dock en bra cykelgps som kan gömmas inne i sadeln. För hur bra lås man än har vet jag hur lätt det är att en cykel stjäls i Stockholm. Min man har blivit av med två cyklar i Sjöstan. Man har ingen lust att lämna en cykel obevakad i stan även om den är låst. Någonting jag använder här i stan är dessutom en cykeltuta som låter riktigt ordentligt för här där folk går med lurar i öronen eller fotgängare går mitt i cykelbanan så måste jag höras. Min man tycker det är pinsamt men jag har köpt den här cykeltutan som … låter. 69.90 kostar den och när man trycker på den studsar folk förskräckt åt sidorna, vilket är bra för jag har inte världens bästa balans när det kommer till att kryssa mellan rörliga mål. 🙂