Loading...
Vandra med hund

Fri från elakartad cancer?

Lilla stora Doris. Jag trodde att jag skulle förlora henne innan jul då hon fick en snabbväxande knöl som på två dygn blev stor som en valnöt. Men en snabb veterinärtid och en operation senare verkar ha gjort susen. (Ta i trä). Knölen har inte kommit tillbaka och jag hoppas att det inte hann bli någon spridning i kroppen. I onsdags gick vi Sörmlandsleden och hon var fortfarande pigg men hungrig när vi hade gått i flera timmar.


Hon är en så oerhört duktig hund. Det var nog skönt för henne att kunna gå så mycket lös även om hon inte gjorde några glädjerusningar. På tisdag eller onsdag tar vi en ny längre tur men då ska hon få ha någon egen picknick istället för de råa köttbenen hon har fått när vi varit ute och gått. Det är för kallt ännu för att vänta på att hon ska äta upp dem.


Doris är duktig som bär lite allt möjligt i sina klövjeväskor. Nedan kommer lite bilder ifrån dagen. Jag har jobbat så mycket att jag inte hunnit att blogga. Men jag gillar det!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.