Om man inte har egna hundar som räcker till, ja då lånar man hundar emellanåt. Det är mitt sätt att motstå en alaskan huskyvalp som finns på Hundstallet. Glöm glöm. Här gäller det att överleva med de hundar man har, och kan få tag på. Idag kidnappade jag min systers hund Easy. Kalla mig desperat. Senast jag träffade Easy tror jag var för ca en månad sedan. Han har överdriven vakt så när vi kom in i villan for han fram som en furie och tryckte upp mig mot ett hörn. Jag bad min syster att flytta på hunden. Har aldrig gillat vakt hos hundar.
Min man skrattar fortfarande åt när han var fosterhem åt den engelska mastiffen Hannibal genom Hittehund och jag bodde på landet och han i stan. Hur jag kom hem från landet och den gigantiska hunden tryckte upp mig mot väggen på en gång i hallen. Jag tyckte det var väldigt obehagligt. Ännu konstigare att jag inte skulle få dela min mans säng “eftersom Hannibal var van vid att ligga jämte honom”. Jag fick veckla ihop mig i en skranglig bäddsoffa i vardagsrummet och vakna av den där dunderklumpen som satte sig bredvid mig på natten och morrade dovt. Mysigt värre!
Nåväl, Easy har inte vakt ute, och jag är desperat efter fler lånehundar. Jag är inte så kräsen. Är bara tacksam om en hund vill gå. Det är mitt enda krav på en hund.
Mötte syrran vid Hammarbybacken, hälsade på Easy med köttbullar och korv och sedan började vi att gå. Och gå. Och gå. Tänkte att vägen till hans hjärta kommer vara aktivering så vi körde hårt med pauser emellan då vi “bara gick”. Nu fick jag se en ny sida av honom. Han följde mig som en trogen hund med tacksamhet i sammetsögonen. Gjorde vad som helst för en korvbit och gick hur bra som helst att ha lös med. Han orkade ändå inte göra några glada rusningar för vi gick i så pass kuperad terräng att han hade fullt sjå med att följa med!
Restaurangen vid golfklubben vid Björkhagen var öppen i solen så jag införskaffade en ostsmörgås och mer dricka och mackan delade vi lika när vi pausade på en klippa. Där somnade han i solen en stund.
Jag har aldrig gått ut med Easy tidigare, inte träffat honom så mycket alls sedan han var unghund, men han hade full koll på mig i skogen och var följsam. Jag är ändå så pass hundvan och framför allt van vid hundar som har en mängd med olika problembeteenden. Om man är van vid hundar som attackerar folk som kommer för nära förbi, hundar som biter för att komma loss när de ser en annan hund, hundar som drar som lokomotiv.. hundar som … Jag är liksom mätt på hundar som beter sig udda, så att gå med en stor lejonhund som bara hänger med, det är ren avkoppling!
Martin kom som en klocka och hämtade oss och Easy hoppade in i baksätet och slocknade. Vi körde hem honom till syrran och där snarkar han nog fortfarande. Otroligt trevlig och okomplicerad hund ute. Ska bli spännande att se om han vaktar huset mot mig när jag ser honom nästa gång. Tror inte det. För han överföll mig med pussar i skogen varje gång jag försökte ta en selfie med honom. Verkligen glad över att få följa med på en vandring. Förmodligen lika glad som mina hundar var för att slippa!
Jag har fått ett nytt samarbete med Lensnow i bloggen. Eftersom jag är närsynt och använder kontaktlinser varje dag jämförde jag deras priser med dem jag brukar handla hos. Det gick snabbt att konstatera att priserna ligger lägre än hos konkurrenterna. Kika själv så ser ni!
Imorgon eftermiddag måste vi köpa ytterkrukor. Min stackars äkta man som har sådant sinne för heminredning och färger, hans hjärta håller på och går i bitar här hemma. Jag har ju nu ett flertal krukväxter och skott som jag behövt plantera om till större krukor och de har ännu inga ytterkrukor. Jag har petat ned dem i lite vad som helst för att kunna vattna. Tänk tegelfärgade planteringskrukor. Det stämde inte i min mans estetiska tänkande.
Så nu är det tydligen kris i vårt äktenskap.
Vi måste köpa ytterkrukor imorgon! Maken passade på att städa de timmar jag var borta och när jag satte mig vid köksbordet och trodde vi skulle ha lite gemytlig samvaro i vardagsrummet då det är öppen planlösning, då stirrade han på mig med rent ondskefull blick och hans ögon följde med illa dolt misstycke jordsmulorna som landade på golvet. Jisses! Jag hade bara fyra skott att plantera. Ce la vie!