Loading...
Vardagsliv

Att odla på balkongen, och Team Sportias konkurs

Häromveckan var jag ju så himla glad eftersom jag hittat samma märke på cykeln jag fick i födelsedagspresent i fjol på Team Sportias webbutik. Den jag har på landet är helt underbar, en sportcykel med 7 växlar. Den jag såg på nätet hade 24 växlar och det var ett mycket bra pris med, så jag slog till. Jag har sett sååå mycket fram emot leveransen! Dock var det något som var märkligt då jag aldrig fick någon avisering, senare kom ett ursäktande mail som berättade att pga vissa förseningar skulle den levereras senast onsdag. Igår när jag satt och åt lunch med min man surfade jag in på Team Sportias hemsida som förkunnade att deras e-handel gått i konkurs! Alltså hur pass mycket otur kan jag ha som beställer en cykel i de sista skälvande sekunderna inför en konkurs?

In i det sista hoppades jag att cykeln hade hunnit skickas, men sedan kom ett mail (som de massmailade ut till alla sina kunder, på ett mycket oprofessionellt sätt då vi alla tog del av de andras postadresser och namn) som förkunnade att det inte skulle bli någon cykel. Djup suck! Aldrig kan man få vara riktigt glad… Dock berättade min man som tröst till en besviken fru att det i helgen är en stor Cykelmässa i Kista. Cykelkraft kommer att ha en monter. Och där har jag blivit nyfiken på en turkos cykel som jag vill veta mer om. De har en stor rea just nu och det är smartast att köpa cykel innan och efter säsongen. Vi har egentligen inte tid för mässan, men det känns som ett måste nu.

Vi skulle egentligen ha ätit lunch på en grekisk restaurang med goda vänner, vilket jag sköt upp av tidsbrist. Jobba, jobba. Därför nattade jag min man tidigt ikväll för om vi går upp extra tidigt och sover lite mindre hinner vi snabbt slinka in på mässan innan vi båda börjar arbeta. Mitt sätt att besöka mässor är att med raska steg gå mellan montrarna och snabbt lokalisera det jag är intresserad av. Jag är som en virvelvind, och det är likadant på hundmässor, jag stormar fram mellan tillbehörsmontrarna, helt klar över vad jag vill ha och fyller mina påsar innan jag snabbt är på hemväg igen. Den tekniken kommer spara oss tid imorgon – för min man är likadan! 🙂 Han har dessutom ett bättre lokalsinne än vad jag har, vilket kommer till pass när man virrar runt i en mässlokal.

När vi vaknade idag delade vi upp oss. Medan min man handlade mat, frukt och grönt gick jag runt på Årstafältet med hundarna. Med broddar! Det var en isgata över hela fältet och om jag inte hade haft kängor med broddar hade jag inte klarat många meter. Hundarna var jätteglada, Doris var lös och Neo släppte jag i dubbla koppel så han fick vara lite lös och ledig och agera fotboll åt Doris när hon vill “leka”. Jag behöver snart träffa upp min väninna Reneé för hon har en stor hanhund, en mastiffblandning som Doris skulle behöva som sparringpartner. Lilla stackars Neo leker med skräckblandad förtjusning och far ju och flyger som en pingiskula mellan hennes kalvben!

Kan inte den här vintern snart släppa sitt grepp om Stockholm? Fler med mig känner nog samma sak. I Göteborg är det tydligen barmark berättade en vän, så uppenbarligen bor jag fel. Snart är ju trädgårdsmässorna och jag brinner av iver att få börja plantera och möblera om med grönskande växter och bär på balkongen.

Kryddor och örter vill jag ha med! Jag är ju mest van vid att förodla i ett plastdrivhus på terrassen för att sedan förflytta alla plantor till vårt torp. Min man är alltid lika förtjust i den årliga färden till landet. *Host* Han lyckas klämma in allt i bilen medan jag står bredvid och väser att han inte får placera ömtåliga växter så att de tappar ett endaste blad. Ibland tappar han tålamodet med alla olika krukor och jordhögar som blir resultatet av min oförmåga att packa, men han är åtminstone tyst när han blir irriterad, när han fått mat eller kaffe i sig släpper ilskan. I år blir vi kvar i stan och jag får äntligen nyttja blomlådorna och krukorna ifrån IKEA. Det finns många inspirationsbilder på Pinterest och jag kände att jag behövde lite tips och råd från någon som kan mer än mig, så jag köpte en bok på Bokus som hette Odla för köket: på köksbänken, på balkongen eller i trädgården. Man kunde bläddra i den på Bokus vilket gjorde mitt val av bok enkelt. Jag har få riktigt stora intressen, men blommor, växter, buskar och att odla tillhör nog de främsta när det kommer till hobbies man kan utöva hemma. Andra kvinnor samlar på skor och handväskor. Själv blir jag helt lyrisk över att få klicka in påsar med fröer och plantor på Odla. Den webbsidan har även mycket information som jag girigt suger i mig.

Solljuset gled in genom terrassens stora fönster när vi kom hem och jag insåg att det behövs både fönsterputs och städning vilket avslöjades i det obarmhärtiga ljuset som sken in. Men bengalkatten blev glad för han låg i solens strålar och lät dem värma pälsen. Vi har inte terrasserna öppna ännu mer än korta stunder. Vilket även beror på att jag stödmatar ett koltrastpar. Jag får inte det, jag vet. Men det är bara två fåglar och de får skalade solrosfrön och russin. De kommer bara när det är riktigt kallt och de behöver mat för att hålla energin uppe. Man hör deras flygande ankomst eftersom bengalkatten Dexter börjar att hacka med munnen och utbrista frustrerade ljud då det skiljer en terrassdörr i glas mellan honom och det förmodade bytet.;)


Hundarnas sista runda skedde i kylan som kramar kinder och händer när man går ut. Utanför vår port är det måhända ljust dygnet om, men så halt, kallt och trist. Snälla, ge mig en resa till solen! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *