Loading...
min mamma

Vanvård på Attendo Skutan

Dagboksanteckning 2 augusti

Min syster som bor i Arboga kom till Stockholm idag och besökte mamma på hennes “korttidsboende ifrån helvetet” Attendo Skutan som hon varit på sedan i måndags.
När min syster kommer in i rummet sitter mamma där naken med huvudet mellan knäna i sängen och kan inte andas. Hon är helt blå om läpparna.
Personalen som springer runt där i hucklor har inte reagerat. De är vårdbiträden och undersköterskor men ser inte att mammas tillstånd förvärrats. Kanske bryr de sig inte heller.
Det kändes hemskt att lämna henne där i måndags eftersom det inte kändes bra när vi lämnade henne där. När jag och syrran ringde under tisdagen svarade inte mamma i telefon och när jag försökte nå mottagningen gick inte det.

Syrran messar mig och jag åker också till Attendo. Då har min syster sagt till vårdpersonalen att de faktiskt måste ringa en ambulans! Vi fick tvinga dem till det. Själva ville de ge mamma en tablett mot depression och sedan vänta i 30 minuter för att se om hon blev bättre. Vad i helvete, kunde de inte se att mamma var enormt dålig? Hur kunde de arbeta inom vården?

Ambulansen var tack och lov i närheten och mamma prioriterades och fick hjälp snabbt och bars in på bår till ambulansen och fördes till Huddinge akutavdelning. Hon hade innan försökt att gå på toaletten men var i så pass dåligt skick att hon under en hel timmes tid inte hade lyckats med det. Benen bar henne inte och hon var fruktansvärt trött.

Men eftersom biståndsbedömaren på Hägerstens stadsdelförvaltning nekat henne fortsatt vård och få komma till ett vård och omsorgsboende hade de bara dumpat av henne på korttidsboendet. Där var hon illamående och hade inte kunnat äta någonting annat än lite nyponsoppa, men ingen reagerade över det. Sådan är vården idag.

Hon har legat i ett dunkelt rum. Ensam. Förvärrats.

Det var överbelamrat på akutmottagningen. Redan innan ambulansen fick hon andas in läkemedel och få syrgas då hon hade extremt dåligt syreupptag.
Mamma blev allt sämre och var i stort sätt kontaktlös men ville gå på toaletten. Det fanns inte en enda rullator på akuten men jag lyckades få tag i en helt underbar undersköterska som kunde hjälpa till med att få mamma till en toalett och den ansträngningen var jättestor för mamma, och sedan sjönk hon bara ihop och nästan somnade. Undersköterskan som sett hur illa det var sa någon kort kod till en annan sjuksköterska och hon fick plötsligt komma till det mest prioriterade rummet mitt framför receptionen för observation. Hon hade då extremt dåligt syreupptag trots all syrgas och fick en andningsmask.

Eftersom hon har allvarlig hjärtsvikt fick hon EKG och en del undersökningar för hjärtat och det togs en sänka som låg på 229. Hon hade en infektion någonstans, och fick flytande antibiotika direkt i blodet. Det togs en odling i näsan och odling på blodet och hon hade även för höga leukocyter och blodprovet på erytrocyter visade anisocytos.

Jag och min syster lämnade akuten vid 02 på morgonen och då hade hon fått en säng på en akutmottagning men ännu inte flyttats upp dit. Syrrans barn var ensamma i villan och hon är själv väldigt sjuk, så situationen är inte optimal för någon just nu.

Mamma har först varit på Södersjukhuset en vecka, sedan på Nynäshamn geriatrik i två veckor och nu i Flemingsberg i tre dagar. Under hela den här vårdtiden har det inte varit en enda nära släkting som har bemödat sig om att besöka henne. Nu är jag trött på peppande sms som “tänker på mamma”.

För det finns inte en jävel som tänker på henne än jag, min man och min syster. Det är ingen släkt annat än hennes syster Carina som ens har besökt henne på över två år. När hon fyllde år för lite över 2 år sedan var Carina där.
Så det här är nog det sista inlägget jag skriver som någon ur vår släkt ser på Facebook. Om de vill veta mer om mammas hälsa rekommenderar jag dem att besöka henne.

Nu ska vi försöka sova här.

2 comments
  1. Therese

    Bra att du upplyser om den vanvård som bedrivs på skutan. Sa upp mig därifrån av etiska och moraliska skäl för 4 år sedan. Har fortfarande mardrömmar om det.

    1. admin

      Tack för att du berättar.
      Hur hittade du min blogg? Jag har försökt att skriva offentligt på Attendos fb men de tar bort mina inlägg. Jag lyckades få in en recension på google.

      Jag har haft en dialog med chefen för äldreförvaltningen precis och nu när mamma för stunden är stabil har jag tid för att gå igenom och anmäla allt som har hänt henne. Hon har även fått flera vårdskador som Skutan är skyldiga till. När hon lämnade Nynäshamns geriatriska avdelning där hon varit i över 2 veckor hade hon en bra ADLbedömning och kunde efter veckorna där gå upp till 50 meter med rollator.
      Syrgasen hon haft temporärt var avvecklad. Hon var i bättre psykisk hälsa än hon varit på flera år, tack vare att hon kände trygghet där och hade människor omkring sig hela tiden.
      Första gången hon åkte in med ambulans hade hon hjärtsviktsmarkörer på ca 4000.

      Efter Attendo:
      Henens hjärtsviktsmarkörer var efter Attendo omätbara över 35 000. Hon fick hjärtflimmer. Detta kan leda till stroke.
      Hon har en usel ADLbedömning trots flera veckor på Nacka sjukhus. Hon behöver hjälp med i princip ALLT.
      Hon har nu fått syrgas på permanent basis och behöver ha den dygnet om. Vart hon än går behöver hon ha med sig en syrgastub vilket begränsar hennes liv. Hon besväras av nosgrimman med syrgas och alla slangar som måste medfölja henne genom alla rörelser.

      Syrebristen som hon haft under flera dagar vid Attendo utan att få hjälp ledde till att vid akuten hade hon 3 liter syrgas men lyckades ändå bara tillgodogöra sig 68 % alla timmar på akuten. Sedermera nästa förmiddag hade hon bara syreupptag på 50 % trots en apparat som andades åt henne med inblås och utblås.

      Denna syrebrist måste ha påverkat hennes hjärna. Min mamma är inte det minsta dement. Hon är helt klar i huvudet och vad som kännetecknar hela vår familj är att vi är verbala, kommunikativa och förträffliga på att uttrycka oss i skrift. Jag arbetar själv som copywriter. Mamma skriver dikter, kan skriva texter till vilken musik som helst och är totalt språksäker, inte minst när hon löser avancerade korsord varje dag. Hon är vida omtalad för sin förmåga att skriva, dikta och uttrycka sig verbalt.

      Efter att hon nästan dog har hon abrupt börjat förlora sitt språk. Hon tappar ord. Hon berättar själv att hon behöver gå igenom hela alfabetet för att hitta rätt ord. Så har det aldrig någonsin vart. Idag när jag visade henne bilder ifrån hennes väntande rum på äldreboendet hade jag köpt en blomställning som jag fyllt med murgrönor. Min mamma pekade på bilden och blev mycket frustrerad när jag inte kunde ge henne rätt ord. Det var murgröna hon sökte, men hennes hjärna kopplade inte. Så är det varje dag under vanliga samtal.

      För en person som mamma vars passion är att skriva är det här rätt förödande.

      Mammas psykiska hälsa och konsekvenserna av att ha nästan gått bort, vetskapen om behandlingsbegränsningarna, den frustration hon kände på Attendo, och framför allt den psykiska press, ångest och panikattacker som hon haft stadigvarande under hela den här utdragna processen som biståndshandläggningen varit, den saknar jag ord för. Mamma har fått sömnsvårigheter och tvingats börja med insomningstabletter igen, något hon åt senast för flera år sedan. Hennes ångest har tilltagit. Hennes panikångestattacker kommer alltmer frekvent. Mamma har även dödsångest och oro för ett plötsligt hjärtstillestånd. Hela handläggningen har ju gett henne kraftigt försämrad psykisk hälsa.

      Hon får panikångestattacker som finns dokumenterade bara av att gå till toaletten med alla slangar och panik av att slangen kan halka ur nattetid. Hon har dödsångest och är rädd för hjärtstillestånd. Hon är helt medveten om hur försämrad hennes hälsa blev av att lämna Nynäshamn och mellanlandningen på Attendo.

      Det här är ingenting som kan sopas under mattan med någon lam ursäkt.

      *Vi kommer driva det här vidare i varje instans jag hittar.*

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *