Liljeholmens vårdcentral – Monument 22.
Det är sådan enorm skillnad mellan hur man blir bemött på olika vårdcentraler. Min mor är listad på en husläkaremottagning som är helt omöjlig att komma fram till. Bara där blir man irriterad. Man ringer dit vid 09 på morgonen för att mötas av en automatisk röst som säger att alla deras telefontider för dagen är slut? Va liksom?
Hennes nya husläkare är helt omöjlig. Proverna som togs enligt hennes instruktioner på eftermiddagen med mat i magen behöver tas om. Jag har haft upprepade kontakter med Hemsjukvården som är villig att åka hem till mamma och ta om proverna innan kl 10 som det är meningen med anemiprover mm. Dock behöver remissen skrivas från hennes husläkare som den supertrevliga Hanna på hemsjukvården skriver mail till. Läkaren menar att proverna redan är tagna och trots att labpersonalen hävdar att proverna behöver tas om vid rätt tidpunkt så inser inte läkaren det. Så det är lite Monument 22.
Hanna har bett läkaren att ringa upp mig för att samordna kring mammas fortsatta vård och trots att jag är tillgänglig hela dygnet är det ingen som ringer. Jag har lyckats skaffa ett mobilt Bankid till mamma trots att hon inte har en egen mobiltelefon, för att kunna logga in på 1177.se och få åtkomst till hennes provsvar eftersom läkaren är okontaktbar. Jag ser ju att vissa prover har förbättras medan andra är utom referens. Detta hade husläkaren noterat då hon nu ligger högt på både kalcium och kalium och då hade husläkaren frågat Hanna om hon skulle kalla mamma till husläkarmottagningen en gång till eller om de skulle ta hjälp av en läkare som kommer hem till henne.
Men tiden bara går och allt rinner ut i sanden för att det inte finns någon samordning på Liljeholmens Vårdcentral. Det är ju föga meningsfullt att bli kallad igen till vårdcentralen eftersom läkaren är superstressad och gör flera saker på samma gång under knappt tio minuter innan hon kör ut oss i korridoren. Hon började sätta fast blodtrycksmanchetten på mamma och glömde sedan bort att ta blodtrycket och behövde påminnas för att fortsätta eftersom hon är helt desorienterad.
Personalen runt omkring är jättebra, och dietisten på Aleris som skrev ut näringsdrycker bokade in ett möte hemma hos mamma nästa måndag. Beroende på min jobbsituation ska jag försöka närvara. Att försöka få läkaren att skriva om en ny remiss så blodproverna kan tas så rätt tid så att de kan jämföras med proverna som togs i november tycks vara ett omöjligt projekt. Hur man kan vara läkareutbildad och missa den viktiga vetskapen att anemiprover mm ska tas före tio och att de andra proverna hon skrev ut är fasteprover det övergår mitt förstånd. Vet inte om det är landstingen som pressar läkarna så de inte längre kan fullfölja sitt uppdrag?
Jag gick ju på mitt återbesök hos min proffsiga privatläkare i förra veckan. Han är specialist i invärtes medicin och är 77 år gammal och arbetar 4 dagar i veckan hela dagar. Jag hade bra värden men det fanns utrymme för att höja min medicin för sköldkörteln så tar jag nya prover om 2 månader ungefär. Han tar ju väldigt många värden på mig och när jag bad om att få ta prover för att se hur min Hashimotos är just nu, antikroppsprover så var det inget problem. Även kortisol var jag nyfiken på att ta om då det tidigare har legat väldigt högt pga den höga stress som jag levde under då jag kombinerade mitt arbete med ideellt engagemang.
Ifall inte mammas husläkare återkopplar imorgon blir nästa projekt att åka till deras reception och lista om henne hos en ny husläkare. För det kan iallafall inte bli sämre än det redan är.
Jag mår bra, mitt D-vitaminvärde ligger högt, jag dricker en gul smoothie när jag kommer hem ifrån morgonpromenaden och en grön till kvällen. Känner hur alla vitaminer och mineraler gör mig gott.