Loading...
min gamla mamma

Hemtjänstens oförmåga att reagera

Hemtjänsten har inte varit inkopplade för att städa för min mor var i sådan psykisk kondition även om hon har sinnet i behåll och är helt klar att hon helt enkelt aldrig ringde någon som skulle komma dit att städa trots att hon hade möjlighet att få städning.

Hon hade bara handling två gånger i veckan och städning en gång i månaden. Resten har jag skött när jag kommit in vill säga.

Taket på mitt fritidshus ramlade in av de enorma snömängderna i Dalarna så jag behövde åka dit en månad för att renovera i maj. Vi hade olyckligtvis hyrt ut huset veckovis då vi insett att vi inte kunde bo där själva då vi behövde vara nära min mamma.
Så vi behövde åka dit för att renovera inför uthyrning eftersom vi redan hade fått betalt för veckorna.

Jag bönade och bad min mor att ringa mig så jag skulle veta hur hon hade det, om läkaren hade återkopplat, vad som hände. Jag var 25 mil ifrån och vi bara betade oss igenom renoveringen i hastig takt.

Mamma ringde inte. Hon låg och hade ångest över att hemsjukvårdsläkaren som hon fått träffa EN ENDA GÅNG sagt åt henne att hon behövde göra en operation. Hon ville inte prata med någon eftersom hon inte mådde bra.

Hemtjänsten som kom med varor började att sprita sig och ha plasthandskar när de gick in. Men de har aldrig gjort en orosanmälan. Fel i alla steg kan man säga.

Mamma var nu så svag att hon inte ens kunde ta sig till dörren utan hemtjänsten fick bära in varorna i köket. Där satt mamma på en stol under flera timmar och andades och bar in varorna en och en åt gången i kylskåpet med pauser emellan.

Hon började att sätta sig på köksstolen i en timme innan hemtjänsten skulle komma för att vara redo då förflyttningarna tog så lång tid. Sedan satt hon kvar där under tiden de handlade. Det var två gånger i veckan och de dagarna var belastande för hennes hälsa eftersom hon tvingades gå upp.

Naturligtvis orkade hon inte laga mat så hon åt fil och någon banan på hela dagen eller smörgåsar som hon gjorde i köket genom att sitta på en stol och använda den andra stolen som bord. Stolen hon använde som bord var smutsig och hon fortsatte använda den som bord för hon orkade ju inte resa sig upp till köksbordet. Hon hängde över den stolen i den ställning hon kunde hantera.

Det var många olika som kom ifrån hemtjänsten och det var flera killar som blev chockade och som mamma sa, illa berörda av att se henne så de brukade säga att hon skulle vila och att de skulle komma tillbaka senare.

Men de tog det aldrig vidare.

Till slut slutade hon att öppna för hemtjänsten för hennes fysik var så svag att hon inte kunde. Ingen orosanmälan gjordes ändå. De kontaktade inte anhöriga för att hon inte öppnade trots att de visste att hon aldrig lämnade lägenheten.

När jag kom hem från landet kontaktade jag hemtjänsten omgående och bad om att få tillträde till lägenheten tillsammans med dem. Men den dagen ringde en kille och sa att han stått och ringt på i 15 minuter, och han kom inte in. Jag bad honom att ringa polisen. Mitt i att jag satt och googlade över om det kommer bli en kostnad för mamma med att polisen bröt upp dörren ringde plötsligt mamma och bad mig köpa snus. Jag hade kunnat strypa henne så orolig som jag varit!!!!

Så här har det bara fortsatt.
Jag har kontaktat varenda person som jag har kunnat hitta att kontakta men det har inte skett en förändring.

Droppen var för mig när biståndshandläggaren ifrån kommunen frågade min sängliggandes mor om hon inte kände sig rädd för att hon hade skalbaggar och maskar i sängen med tanke på att hon hade psoriasis och öppna sår. Hon fick frågan att låta helt naturligt, lite i förbigående sådär.

Dagen efter gick hon på semester och det fanns ingen journalanteckning ifrån det mötet registrerad, hon hann väl inte med det. Hon fick se lägenheten och jag visade henne alla rum och hennes rekommenderade insats var matlådor varannan dag. Grattis!!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *