Hastigt avsked från Grantorp för storstadsliv!

Ibland blir inte livet som man har tänkt sig. Planen var att bara åka till Stockholm under några dygn för att uträtta ärenden och sedan tillbaka till Grantorp fram till sent i oktober. Dock ringde Huddinge sjukhus och berättade att min mamma som varit inlagd en tid nu hade fått en UVI med kraftigt förhöjd sänka. De två senaste gångerna hon har fått sådana infektioner har det alltid blivit livshotande så vi fick slänga oss in i bilen bara någon kvart efter samtalet, in med katterna i burar och in med hundar och minimal packning. Jag har varit hos mamma varje dag som vi kom hem och nu har det dessutom tillstött en lunginflammation med.

Ja livet kan man inte alltid styra över. Det var fantastiska dagar på landet innan vi åkte och jag var precis på väg ut i skogen med nyinköpt svampkorg men blev blåst på den konfekten! Hundarna hade efter bra vandringar fått fina ben och Martin klippte gräset. Mina nyplanterade liljelökar hade precis kommit i blom. Och vi bara åkte!

Vi tar dagarna som de kommer just nu. Vill inte lämna mamma själv förrän hon är mer stabil i sin värden. Hon hade ju suttit själv på Huddinge sjukhus under flera veckor trots att min syster som bor några minuter ifrån sjukhuset hade kunnat göra en insats. Det är rätt så ironiskt att jag åker 25 mil för att fixa och ordna när den andra inte kan göra en punktinsats för en gång skull i sitt liv.

Igår gick jag en etapp av Sörmlandsleden tillsammans med Margona. Hon är en av få personer som vill gå lika långt som jag och som till och med tar täten. Vi ska gå den igen imorgon!

När jag åkte ifrån Grantorp hade jag varit Ronja Rövardotter på allvar. Jag hade inga ögonfransar kvar och när jag hela tiden använder fransförlängning blir mina egna fransar mycket korta så de inte syns. Håret var som gammalt halm och ögonbrynen hade ingen färg. Gelenaglarna behövde fyllas i och jag hade bara klippt av dem när de blev för långa för att jag skulle kunna jobba.
Men detta börjar bli ordning på nu. Igår fixade jag fransarna, idag naglarna och imorgon tänker jag göra en dramatisk balayage hos min frisör. Jag kommer ta samma starka kopparfärg som hon gjorde förra hösten, kanske till och med ännu mörkare den här gången. Det blir sådan skillnad när jag tar hand om mig lite, men på landet känns det inte nödvändigt.

Här är förra höstens hår. Ska bli skönt att ha en ny färg i nu till hösten, trots att jag i våras gjorde mitt bästa med avfärgningar för att bli blond igen.