Loading...
Vandra med hund

Den rosa grisen

Naturen här är så fantastisk! Det skönaste är nog att man slipper hundmöten. Man slipper människomöten med faktiskt. Det känns alltid som om jag äger skogen när jag går ut på en promenad eller längre vandring. Alltid slås jag av tanken att det är så märkligt att inte fler personer rör sig i skog och mark än någon enstaka bärplockare ifrån Bulgarien. De skräpar ned enormt och lämnar allt ifrån snuskiga kläder till kastruller och madrasser bakom sig i naturen, så de lämningarna är bara trista att hitta.

Jag har fått blåsor på tårna av alla promenader men igår köpte jag Compeed skavsårsplåster så tårna är nu inlindade så hoppas det går bättre framöver. Jag har lite träningsvärk på baksidan av lår och i smalbenen när jag går, men lite över en mil varannan dag går bra.

Det regnar ändå varannan dag ungefär. När jag kommer till Stockholm ska jag hämta mina vandringskängor och hundarnas klövjeväskor så jag har lite bättre skor. Jag som gick till en ortopedisk verkstad där de skulle gjuta sulor efter min fot kan inte använda avgjutningarna utan för att kunna gå behöver jag använda en sula som nu är tre år gammal men framåt kommer jag ju!


Hundarna är ju seniorer nu men jag ger dem Royal Canins veterinärfoder för leder. Jag skulle helst ge dem BARF eller färskfoder men de är i behov av de extra tillskotten i veterinärfodret och jag vill hålla dem slanka och rörliga så de hänger med ett tag!


Det är fortfarande någorlunda varmt. Det är faktiskt lättare att vandra längre sträckor när den hetaste värmen har övergivit oss. På nätterna sätter jag ibland på elementet i sovrummet men inte alltid. Hoppas september blir lika fin. Andra veckan i oktober börjar älgjakten som vanligt så där begränsas min frihet.

Neo är så himla söt för han demolerar ju alla leksaker han får, men de där grisarna som nöffar, de kan han ändå leka med i några minuter innan han dödar den. Man köper ändå gärna en sådan gris lite då och då för att se hur han slickar på den och beter sig som den är hans bästa vän, för att sedan plötsligt sprätta upp den!