Loading...
VardagslivVilda djur

Bland ekorrar, mysljus och varm choklad….


Livet står verkligen stilla här. Omvärlden existerar inte. Jag eldar just nu så jag har 35 grader i vardagsrummet och 29 grader i köket där jag sitter. Idag tillät jag mig en lång sovmorgon för jag var uppe sent inatt. Jag vaknade makligt och gick ut på en långpromenad så fort kroppen hade vaknat. Tog inte många bilder eftersom jag använde telefonen till ett samtal samtidigt. Imorgon ska vi gå ännu längre. Jag ska ta med mig några smörgåsar åt mig själv i folie faktiskt och hundarna får bära sitt eget mellanmål. Har inte riktigt bestämt mig för vilken tur vi tar än, men vet det nog när jag vaknar.

Jag har en myskväll ikväll med levande eld, ljus och på bordet ligger det nu en bunt med lönnlöv som jag hämtade på tomten idag. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag ska våga mig på att göra en höstkrans av vikta löv som rosor, eller inte. Men nu har jag möjligheten om lusten att pyssla infinner sig! Sitter med ostsmörgåsar och varm choklad framför mig. Imorgon när jag har vandrat tänker jag festa till på en lasagne och på kvällen har jag möjlighet att göra frasvåfflor med hallonsylt och glass. Godis äter jag inte.

BONPRIX

Idag fick jag ett mail att den blå kappa jag velat beställa länge hade kommit in i lager i min storlek. Jag tycker om de kapporna ifrån Bonprix, de kostar inte jättemycket men jag trivs i dem. Jag köpte en liknande röd kappa ifrån dem som jag hade på mig när vi åkte till Polen, och nu var jag sugen på den blå. Jag tror mig veta hur den råkade komma tillbaka i lager. 😉 Hos BONPRIX kan man anmäla sig att man får ett mail när varan är i lager och jag har under en månad ifrån 6 olika postadresser bett att få en notis om det. Slutligen kom den tillbaka, redo till hösten i Stockholm. Jag beställde den på direkten och motstod att köpa en massa andra kläder där. Tänkte sitta tillsammans med mamma framför en dator och beställa kläder till henne därifrån eftersom de har väldigt mycket i bomull. Mamma vägrar ha några andra material på kroppen är bomull och det är fruktansvärt tidskrävande att gå igenom alla butiker i en shoppinggalleria för att hitta långbyxor, blusar och annat i bomull till henne. Det är helt omöjligt och det brukar ta 2 timmar att vaska fram 5 plagg.

Varken Martin eller jag har jägarexamen men vi är båda förtjusta i traditionella jägarkläder kan man säga. Det finns väldigt många varma plagg och tåliga kläder som både passar jägare och hundägare. Jag brukar köpa mina vandringsbyxor i ett märke som heter Pinewood. Jag tycker verkligen om det materialet som andas i skogen samtidigt som de är tåliga mot regn och väta. Jag är sugen på ett par nya byxor som har kommit i camofärg eller ett par röda. Har lovat mig själv att det ska bli min belöning till mig själv när jag gått ned 10 kg till. Man måste alltid ha en morot framför sig!

Jag brukar handla ifrån PN Jakt mest för att de har det jag behöver i form av tåliga fritidskläder men även för att de levererar snabbt. Jag minns med fasa barndomens postorderföretag där det tog en månad att gå ett paket. När man har en internethandel ska den vara blixtsnabb så det är på de kriterierna som jag väljer de butiker jag handlar ifrån.

Nu börjar det bli väldigt mörkt och det går mot höst. Jag släpper ut katterna först när fåglarna och ekorrarna lämnat tomten och det innebär att de snällt får sitta inne fram till att klockan har hunnit bli 19 på kvällen för då är det redan kolsvart. Hundarna har en hobby här på landet och det är att jaga spöken. Om kvällarna när de har vaknat till en smula ifrån dagens vandring reser de sig som på en given signal och står vid någon av ytterdörrarna och moffar. De visar med all tydlighet att de verkligen måste gå ut och vakta just nu. Det är inte alltid jag släpper ut dem men när jag släpper ut dem rusar de ut jämte varandra samtidigt som de skäller. Eftersom det ändå finns varg här i trakten gillar jag inte att de bara försvinner ut i tomma mörket och jag bara hör hundskall och inte ser någonting.

Därför har jag kidnappat Martins pannlampa som han köpte till sin nya mountainbike ifrån PN Jakt. Den har en räckvidd på 300 meter och är helt fantastisk! Med 850 lumen lyser den upp hela gårdsplan och trots att tomten är så himla stor kan jag snabbt lysa igenom den och det är som en strålkastare på en teaterscen, jag hittar alltid hundarna. Det är kolsvart ute egentligen när jag tar de här bilderna.

Annars när jag kallar in dem kan de bara sonika strunta i att komma och dyka upp när de tycker och då skäller Doris utanför dörren uppfodrande för att jag snabbt ska springa och öppna för henne. Den här pannlampan är extremt bra och den går inte att jämföra med billiga sådana som bara ger ett svagt sken ifrån sig som bara når några meter. Man borde alltid ha den med sig i ryggsäcken när man är ute och vandrar, just bara ifall…

Tomtens ekorrar blir fler och fler! I eftermiddags medan jag pratade med mamma i telefon häpnade jag så jag hade svårt att prata när jag började att räkna in ekorrarna som jag såg genom fönstret. Jag fick dem till 5 ekorrar som var och åt och lekte samtidigt. Jag tror de flesta var väldigt unga. Det gjorde mig väldigt glad eftersom det inte är lätt för ekorrarna i de här trakterna med all avverkning som sker. Det är hård konkurrens om de träd och den föda som finns. Någon nytta gjorde säkert förra årets stödmatande maj-november.

När min man åkte till Stockholm var han nästan klar med den särskilda ekorrfoderlåda som jag ville få byggd. Det visade sig vara lite knepigare att göra ingångarna än vi räknat med för att det skulle bli hållbart. De måste vara anpassade enbart för ekorrarna och inte låta nötskrikorna eller småfåglarna komma in och äta. Jag hade tänkt att måla den medan han var borta men insåg att den var på tok för tung för att jag skulle kunna bära in den i huset. Den står dessutom mitt framför veden. Jag tror den blir målad först när min man är tillbaka på torpet och jag hoppas jag hinner se då att ekorrarna förstår den så den kommer till användning.

Jag har redan seperationsångest inför att lämna torpet, tomten, skogen, fåglarna, ekorrarna… Det är som att få en glimt av ett fantastiskt liv som jag ändå inte kan fortsätta leva. Men nu är det så. Min man har slitit så med att tapetsera och måla om hela våningen hemma och Hammarby Sjöstad har sina goda stunder med. Det är bara det att det här lilla torpet mitt ute i ingenstans är bättre!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *