3 augusti är en dag jag bara vill glömma.
Läkaren ringde mig vid 9. Jag hade efter hemkomsten ifrån akuten haft svårt att sova, googlade som en galning på mammas sjukdomar, behandlingsformer och boenden.
Så jag hade inte somnat förrän 5 på morgonen.
Bara efter 4 timmars sömn ringde läkaren och sa att både jag och min syster behövde åka tillbaka till sjukhuset då min mor hade försämras under natten.
Läkarna hade bestämt att hon skulle få dö och inte få hjärt och lungräddning om/när ett inre organ krisade pga syrebrist. Syrran och jag fick komma in i ett anhörigrum och fick frågan av de två läkarna om vi behövde träffa kurator för att klara av informationen de gett oss. Min man var här då med. De sa att hon när som helst kunde avlida och att vi måste vara beredda på det. Trots syrgasmask kunde hon inte få syre trots att masken andades åt henne. Inom kort skulle antingen hjärnan eller hjärtat lida av denna syrebrist och då skulle kroppen börja få grava problem. Min syster frågade om hon skulle behöva lida och ha ont när hon dog men vi blev försäkrade om att hon skulle få en spruta med lugnande så hon skulle slippa smärta.
Så det var hennes död vi satt och väntade på. Läkarna sa att de enligt sin bedömning. (de var två i rummet) samt konsultation med Intensivvårdsläkaren var hon i alltför dåligt skick för att de skulle ge henne hjärt och lungräddning eller intensivvård/respirator. Utan att vi blev tillfrågade hade de bestämt att det var att förlänga hennes lidande. Hon skulle få dö om hon blev sämre utan att de skulle ens försöka rädda henne.
Det var obeskrivligt att tillsammans vänta i ett rum full med monitors som mamma var kopplad till. Hon hade kraftiga hjärtflimmer och det kom upp varningsmeddelanden på hjärtmonitorn hela tiden och grafen visade oavbrutet hur illa hjärtat pumpade.
Hon andades genom en mask som andades åt henne och den gav ljud ifrån sig hela tiden och mitt hjärta slog dubbelslag när hennes andetag upphörde några långa sekunder för att sedan fortsätta.
Antibiotikan kickade till slut in och blodgaserna i blodet förbättrades. Hennes markörer för hjärtsvikt var skyhöga och hade gått ifrån fyrsiffrigt till femsiffrigt.
Nu har det börjat vända men att hon blev så här akut svag av en infektion är oroväckande!!!!!
Jag hade snarkat inatt sa mamma. Det förvånar mig inte. Natten innan var jag i stort sätt vaken och övervakade mammas monitors som blinkade och larmade. Jag vaknade varje gång något pep och larmade och det var ofta.
Sov gott här inatt och är nästan utvilad. Efter frukostsmörgåsen ska jag vila en stund innan ronden.