Sådan otur. Efter 1 zumbapass, 1 Dance aerobicpass, en timmes powerwalk morgon och en kväll plus styrketräning, då skulle jag äntligen ut på en tur i Nackareservatet igen med en väninna och hundarna. Vi gick i lite knepig terräng med mycket rötter och tidvis rätt blött av det ihållande regnandet som varit den senaste månaden.
Men när vi var på hemväg skulle jag gena över en stig i skogen och precis innan jag skulle hoppa över en bäck gled jag på frostade löv och det kändes som om jag tog emot mig med vristen och foten vek sig under mig. Det var bara någon km kvar fram till Hammarby backen så jag tvingades gå dit på foten som nu kändes väldigt trasig. Vid Hammarbybacken kom en taxibil och skjutsade hem mig. Senaste dagarna har jag legat med foten i högläge och bara tittat på serier.
Så går det tydligen när man satsar på kraftig motion. Nu ett antal citodontabletter senare kan jag gå på foten men det går långsamt och jag haltar. Nåväl, det kommer inte att hindra mig från att åka till landet på måndag efter lunch.
En bildbomb ifrån torsdagen nedan:
Camilla
Kära du vilka strapatser och vilken kämpe du är❤️. Hoppas nu på snar bättring och att ljuset kommer tillbaka God Jul ♥️ och kramar i massor till alla djur och din Fina man/Camilla o tjejerna.